Tandlossning

Tandlossning betyder INTE att dina tänder kommer lossna. Det betyder att tandköttet är inflammerat och att kroppens reaktion resulterar i minskat fäste för tänderna i käkbenet. Sjukdomen går att behandla!

 

Vi tar det från början. 

Tandlossning kallas med ett annat ord parodontit. Parodontit är en sjukdom där kroppen reagerar inflammatoriskt på de bakterier som finns i tandköttskanten och resulterar i käkbensnedbrytning kring tänderna. Genetiska faktorerna avgör benägenheten att utveckla sjukdom tobaksrökning ökar risken ytterligare.

Parodontit gör inte ont varför man sällan själv upptäcker sjukdomen. Först när käkbensnedbrytningen gått långt kan tänderna bli lösa. Ett tidigt symtom på tandlossning kan vara blödning från tandköttet när du rengör tänderna. Ett friskt tandkött blöder varken vid tandborstning eller mellanrumsrengöring. Ett blödande tandkött bör undersökas. Ju tidigare sjukdomen upptäcks desto bättre prognos.

 

Tandläkare eller tandhygienist upptäcker parodontit genom att granska käkbensnivån på röntgenbilderna och sondera tandköttsfickornas djup. Graden av blödning i tandköttet berättar om sjukdomens aktivitet, mer blödning betyder mer aktiv sjukdom med större sannolikhet för käkbensförlust. 

 

Det finns många anledningar till att behandla parodontit. Framför allt för att du ska behålla tänderna livet ut men också på grund av att det finns det tydliga kopplingar mellan obehandlad parodontit, hjärt kärlsjukdom, diabetes och svår covid-19. 

 

 

Behandling

​

Behandlingens mål är att minska inflammationen i tandköttet genom bakteriereduktion och på så vis förhindra vidare käkbensnedbrytning. Bakteriereduktionen kan delas upp i två delar, tandhygienistens insats och din egen.

 

Tandhygienisten ser till att göra rent från hård beläggning (tandsten) och rengör de fördjupade tandköttsfickorna med hjälp av både ultraljud och handinstrument. Det erbjuds alltid bedövning. Tandhygienisten hjälper dig också att optimera egenvården genom utprovning av lämpliga hjälpmedel som till exempel tandborste, mellanrumsborstar, stickor eller tråd. Ofta behövs flera olika hjälpmedel för att få bra rengöring mellan alla tänder.

 

Efter att hela munnen behandlats fortsätter den dagliga egenvården. Den genetiska sårbarheten för sjukdomen behöver kompenseras genom mycket god egenvård för att behålla inflammationsfrihet och resultatet av tandhygienistens insats.

​

Stödbehandling av tandhygienist behövs ofta livet ut men när sjukdomen är stabil kan besöken glesas ut.